Struktur ger tryggare vardag för eleverna

- Det vanligaste är att vi registrerar anmälan av kränkning samma dag som vi får kännedom om den. Den i personalen som får kännedom om händelsen pratar med inblandade elever och tar reda på mer, sen kommer anmälan till oss i skolledningen, berättar Madeleine Johansson. Därefter kan vi titta vidare på händelsen och vid behov utreda mer vad som hänt och ta kontakt med föräldrar. Ibland är det en mindre allvarlig händelse som reder ut sig snabbt och ibland kräver det att vi lägger ner mer tid det som hänt.

Kännedomen om att något hänt kan komma från en elev eller en förälder som säger till en i personalen att något har hänt. Det kan också vara en personal som hör eller ser något som lyfts till en anmälan utan att eleven i fråga själv sagt till.

Sedan en tid tillbaka har Lessebo kommun ett digitalt system för hantera kränkningsanmälningar och en ny rutin för hur arbetet ska gå till.

- Tidigare skötte vi anmälningar via papper. Det nya systemet gör det enklare för oss att få en helhetsbild i vad som händer på skolan, säger Amra Zulic. Det är enklare att få ut information och det hjälper oss att förebygga platser och situationer där det kan uppstå situationer. Vi har till exempel arbetat en hel del med miljön på rasterna. På Hackebackeskolan så har vår kurator en central roll kring kränkningsanmälningar och är med i utredningarna.

- De nya rutinerna förenklar samtidigt som vi fått ett nytt steg till i processen, säger Madeleine Johansson. Nu går anmälan först till oss i skolledningen och sen påbörjas utredningen. Det är enklare nu när man dokumenterar direkt i datorn i systemet. Det är mest på den övergripande nivån som vi arbetar annorlunda, i vardagen agerar vi på samma sätt kring elever och vårdnadshavare som tidigare.

Det är oftast klasslärare och mentorer som har samtalen med eleverna. I många fall löser man de dispyter och bråk som uppkommer med en gång på en rast eller liknande. I andra fall krävs fler kontakter.

- Jag tror det blir mer fokus på frågan kring kränkningar i och med att vi infört nytt system och arbetar med den på ett tydligt sätt, säger Amra Zulic. Eleverna är oftast glada att vi tar över. Det gäller även dem som gjort fel. Det finns oftast en förklaring till att det blivit som det blivit samtidigt som det är jobbigt att vara en förälder som ofta blir kontaktad för att barnet gjort fel.

Madeleine Johansson menar att eleverna alltid varit duktiga på att komma berätta något hänt. Elever som blir utsatta för något blir glada att skolan uppmärksammar frågan. En del av elever har svårt att se vad som är fel, vad som är kränkande i beteendet och hur andra upplever det.

Det är alltid svårt när en personal ska bedöma om något är en kränkning för någon annan. Både Madeleine och Amra berättar om att man pratar om frågorna i personalgrupperna och syftet är att skolmiljön ska vara lugn och ge en bra möjlighet till lärande.