Vi som ska agera i en samhällsstörning

De flesta av oss har ingen erfarenhet av en allvarlig samhällskris och många tänker nog att det aldrig skulle kunna hända dem. Att inse att samhällskriser faktiskt kan hända och tänka över hur det kan drabba en själv och sina närmaste är ett bra steg för att skaffa sig beredskap.

Ditt ansvar att skydda dig själv och de dina

Varje medborgare har ett ansvar att skydda sitt liv, sin egendom och att inte orsaka olyckor. Det är först när medborgaren inte längre klarar av det ansvaret som samhällets resurser ska användas. Om du som har förmåga att ta ansvar gör det för dig själv och dina närmaste, kan samhällets resurser inrikta sig på att ta hand om de som är mest behövande till exempel sjuka, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det gör att samhällets samlade resurser räcker längre.

MSB rekommenderar att medborgare ska ha hemberedskap för att klara sig i minst 72 timmar. Det innebär att du under tre dygn ska kunna täcka dina grundläggande behov av mat, vatten, värme och information. Observera att 72 timmar bara är ett riktmärke och inte ett löfte om att samhällskrisen är över om 72 timmar. Beroende på händelse kan man behöva klara sig mycket längre, vilket en del av Lessebo kommuns invånare fick erfara vid stormen Gudrun 2005.

Hur länge klarar du dig om du inte kan handla mat, det är avbrott i vatten och avloppsförsörjningen, du kan inte tanka bilen eller att internet och mobil inte fungerar under en längre tid? Läs mer om hur du kan skapa hushållsberedskap för dig själv och de dina på vår sida om beredskap:

Din beredskap

Årligen genomförst en nationell beredskapsvecka för att öka medborgarnas hushållsberedskap.

Kommunens ansvar

Kommunen ska enligt lag ha förmåga att hantera en samhällskris. Det kan handla om en trafikolycka med ett stort antal skadade eller ett avbrott i el- eller vattenförsörjning.

Kommunens ska:

skaffa sig kunskap om vilka händelser som kan inträffa genom att vart fjärde år göra en risk- och sårbarhetsanalys.
informera om samhällskrisen när den har inträffat.
hantera de samhällskriser som uppstår. I Lessebo kommun finns en krisledningsnämnd och en krisledningsstab som träder in och leder kommunens arbete vid en samhällskris. Kommunen ska även samverka med andra kommuner, länsstyrelsen, andra myndigheter samt privata aktörer i hanteringen av samhällskrisen.
ha en förmåga att motstå störningar vid samhällskriser. Det betyder att även om det är ett avbrott i det kommunala dricksvattennätet ska kommunen ha en förmåga att se till att medborgana har tillgång till dricksvatten via tillfälligt utplacerade nödvattentankar.

Kommunens resurserna är begränsade. Beroende på händelse så kommer vi att behöva prioritera hur dessa resurser ska användas. Ju fler som har förmåga att klara en samhällskris för sig själv och sina närmaste, ju mer kan samhällets resurser användas till de mest behövande och på att hantera samhällskrisen i stort.

Länsstyrelsen och andra myndigheters ansvar

Vid större samhällskriser som drabbar flera kommuner har Länsstyrelsen det regionala samordningsansvaret över länet. Händer det en större olycka med många svenskar utomlands har Utrikesdepartementet, UD, ansvar att hantera händelsen. Det finns även en snabbstyrka på 40 UD-medarbetare som på kort varsel kan sändas ut i världen vid behov.

Civilsamhället och näringslivets ansvar

Även vårt lokala näringsliv är en viktig aktör för att hantera en samhällskris. Det finns också en rad frivilliga organisationer som kan vara stöd för kommun och andra myndigheter att hjälpa enskilda. För närvarande har Lessebo kommun inget avtal med någon frivillig organisation. Andra viktiga aktörer är föreningslivet.