Planprocessen

Här kan du läsa om hur planprocessen går till för en översiktsplan och för en detaljplan, steg för steg. Vi förklarar vilka steg som ingår i processen och varför det kan tyckas ta lång tid. Eftersom planprocessen är en demokratisk process och många som berörs och ska ges möjlighet att lämna synpunkter. Det gäller fastighetsägare, boende på fastigheten, grannar, organisationer och myndigheter.

Planprocess

Vad är en planprocess?

Det är kommunen som ansvarar för att upprätta detaljplaner och ta fram kommunens översiktsplan. Detaljplaner och översiktsplaner tas fram i vad som kallas planprocesser. Att ta fram en detaljplan eller en översiktsplan är två olika saker. Planprocessen för en detaljplan och en översiktsplan ser därför olika ut, även om flera av stegen i processen är lika.

Hur planprocessen ska genomföras regleras i plan- och bygglagen (PBL). I planprocessen prövas markens lämplighet. Syftet med lämplighetsprövningen är att marken ska användas till det den är bäst lämpad för.

Planprocessen är kommunens sätt att säkerställa plan- och bygglagens krav på att med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Du kan du läsa mer om planprocessen på: PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planprocess för en detaljplan

Planprocessen för en detaljplan kan starta på olika sätt, genom en begäran om planbesked från en exploatör eller fastighetsägare, eller genom initiativ från kommunen. Ansökan behandlas av samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen, och resulterar i antingen ett positivt eller ett negativt besked.

Du kan läsa mer om planbesked och begära planbesked här: Begäran om planbesked

Tillvägagångssätt vid framtagandet av en ny detaljplan skiljer sig åt beroende på förutsättningarna i det enskilda ärendet och regleras av 5 kap PBL. Det är vanligast att planförslag handläggas genom ett standardförfarandet, men när det inte är lämpligt finns andra förfaranden som används när planförslaget är antingen mer eller mindre omfattande. Förfaranden:

  • Standardförfarande
  • Utökat förfarande
  • Begränsat förfarande
  • Samordnat förfarande

Standardförfarande kan väljas om förslaget till detaljplan överensstämmer med kommunens översiktsplan och inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett "begränsat förfarande" som bara innehåller ett tillfälle för att inhämta synpunkter.

Utökat förfarande ska väljas om planförslaget inte överensstämmer med översiktsplanen eller Länsstyrelsens granskningsyttrande. Det ska också tillämpas om planförslaget är av betydande intresse för allmänheten, i övrigt av stor betydelse eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Samordnat förfarande innebär att planarbetet samordnas med andra lagar.

Se Lessebo kommuns pågående detaljplanearbete här: Detaljplanering

1. Planuppdrag

Efter det att samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsens har lämnat ett positivt planbesked kan planläggningsarbetet inledas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har därmed fått ett planuppdrag och ett första förslag till ny/ändrad detaljplan arbetas fram av planhandläggaren. De utredningar som kan behövas för att försäkra en lämplig markanvändning tas fram och planen börjar ta form.

 

2. Samråd

När planförslaget är färdigt och samhällsbyggnadsnämnden godkänt förslaget, skickas det ut på samråd. (Vid detaljplaner som har stor betydelse, inte följer översikts­­planen och/eller har stor miljöpåverkan, kungörs samrådet i den lokal tidningen).

Under samrådsskedet får allmänheten möjlighet till insyn i planprocessen. Ett samråd pågår vanligtvis i tre veckor. De som anses vara berörda av detaljplanen får ett brev med inbjudan om att lämna synpunkter. Det kan exempelvis vara verksamheter inom kommunen, länsstyrelsen, myndigheter, boende och sakägare – det vill säga de som påverkas av förslaget till ny detaljplan. Men även de som inte är sakägare kan lämna sina synpunkter på detaljplaneförslaget.

Det bästa sättet att ta del av detaljplaner som är på samråd, är på vår hemsida "Detaljplanering". Där finns planförslagets handlingar tillgängliga.

När samrådstiden är slut sammanställs och kommernteras de skriftliga synpunkter och yttranden som inkommit i en samrådsredogörelse. Därefter revideras och utvecklas planförslaget beroende på de synpunkter som inkommit och publiceras på hemsidan i samband med att planförslaget går ut på granskning.

3. Granskning

När ett förslag till detaljplan har varit på samråd och eventuellt ändrats efter inkomna synpunkter är det färdiga förslaget, innan det antas, tillgängligt för granskning under tre veckor. Tiden för granskningen kan förkortas om alla är överens om det.

Inför granskningen underrättas de som berörs av förslaget. Det kan vara sakägare, boende och övriga som under samrådet har yttrat sig om förslaget till detaljplan.

Återigen finns möjlighet att lämna sina synpunkter, nu på det justerade planförslaget. För att vara säker på att du senare ska ha rätt att överklaga beslutet måste dina skriftliga synpunkter inkomma senast under granskningstiden.

Skriftliga synpunkter som kommer in under granskningstiden sammanställs och besvaras i ett granskningsutlåtande. Granskningsutlåtandet och justerat planförslag är beslutsunderlaget inför antagande.

4. Antagande

Efter det att granskningstiden har löpt ut sammanställts de inkomna synpunkterna och de sista finjusteringarna av planförslaget genomförs. Det nu färdiga planförslaget skickas upp till kommunstyrelsen som sedan beslutar om att anta planen. Om en detaljplan antas betyder det att den är godkänd.

Beslutet publiceras på kommunens hemsida och digitala anslagstavla.

Antagandebeslutet kan under 3 veckor efter antagandet överklagas av den som har lämnat skriftliga synpunkter och inte fått dem uppfyllda, och samtidigt bedöms vara berörd av förslaget. Synpunkterna är inte giltiga om de lämnats senare än i granskningsskedet.

5. Laga kraft

När en detaljplan vinner laga kraft betyder det att den gäller och inte längre kan överklagas. En detaljplan kan få laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har publicerats på kommunens anslagstavla. Det förutsätter att ingen har överklagat beslutet under den tiden. Länsstyrelsen ska också ha beslutat att inte pröva detaljplanen.

Planprocess för en översiktsplan

I 3 kap. Plan- och bygglagen finns det bestämmelser som reglerar processen för att upprätta eller ändra en översiktsplan. Planprocessen ska ske med öppenhet och insyn.

Planprocessen för översiktsplanen inkluderar:

  • Medborgardialog i ett tidigt skede.
  • Samråd för att ta hänsyn till allmänhetens, berörda myndigheter och aktörers synpunkter.
  • Utredningar och analyser av kommunens behov och potential.
  • Antagande av översiktsplanen av kommunfullmäktige.

Se Lessebo kommuns pågående översiktsplanearbete här: Översiktsplanering

1. Program

Ofta börjar översiktsplanearbetet med ett program. Programmet beskriver översiktligt vilka frågor som ska behandlas i översiktsplanen. Ett program möjliggör en tidig och bred dialog för att få in tankar och idéer kring kommunens utveckling. Syftet är att tidigt väcka intresse och förankring i det kommande arbetet.

2. Samråd

När ett förslag till översiktsplan tagits fram är det dags för samråd. I förslaget till översiktsplanen ska kommunen visa motiven till förslaget, planeringsunderlag samt förslagets innebörd och konsekvenser.

Under detta skede skickas förslaget inklusive miljökonsekvensbeskrivningen ut på samråd efter beslut i kommunstyrelsen, för att myndigheter, föreningar och allmänhet ska ha möjlighet att lämna synpunkter. För speciellt berörda kan särskilda möten hållas. Man kan ha föreläsningar, studiecirklar och debatter. Synpunkterna som inkommer under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse.

Efter samrådet görs ändringar och kompletteringar utifrån de synpunkter som framkommit under samrådet.

3. Utställning

När planförslaget är bearbetat och färdigt, ställer kommunen ut förslaget för offentlig granskning. Utställningen pågår under minst två månader. Myndigheter, kommunala förvaltningar och invånare ges möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Länsstyrelsen som ska bevaka de statliga intressena framför sina synpunkter i ett speciellt granskningsyttrande. Synpunkterna som inkommit under granskningen sammanställs i ett granskningsutlåtande där ändringar redovisas. De synpunkter som inte tillgodoses i planen bör även särskilt motiveras.

Efter utställningen görs de sista ändringarna i planförslaget. Det reviderade planförslaget lämnas sedan till kommunfullmäktige för antagande.

4. Antagande

Kommunfullmäktige antar planen. Länsstyrelsens granskningsyttrande är en del av planen.

Översiktsplanen kan överklagas från den dag beslutet om antagande läggs ut på kommunens anslagstavla. Planen kan överklagas om det finns brister i handläggningen. Får den som överklagar rätt i högre instans, kan ett eller flera skeden i översiktsplaneprocessen komma att göras om. Överklaganden prövas av förvaltningsrätten, kammarrätten och sista instans Högsta förvaltningsdomstolen, så kallad laglighetsprövning.

Aktualitetsprövning

Minst en gång under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Förutsättningarna kan ha ändrats och nya planeringsfrågor tillkommit som behöver behandlas i en översiktsplan.

Detta görs genom att Kommunfullmäktige tar fram och antar en planeringsstrategi under de två första åren efter ett ordinarie val. Om kommunfullmäktige har antagit en ny översiktsplan inom samma tidsperiod behöver kommunen inte anta en planeringsstrategi också. Syftet med planeringsstrategin är att den ska aktualitetspröva översiktsplanen och därmed främja en ökad kontinuerlig översiktsplanering för att hålla översiktsplanen aktuell.

Länsstyrelsen ska även ge en samlad redogörelse för de statliga intressena samt ge sin syn på planens aktualitet.

Om planen anses vara aktuell så fortsätter den att gälla, i annat fall beslutar fullmäktige om att en ny översiktsplan för kommunen behöver tas fram.

länka!!

Mer info

Vad är en detaljplan?

Vad är en detaljplan?

Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som bestämmer hur mark och vatten får användas och bebyggas. Detaljplanen består av en plankarta och en planbeskrivning. Detaljplanen ligger till grund för beslut om till exempel bygglov.

Se Lessebo kommuns pågående detaljplanearbete här: Detaljplanering

Vad är en översiktsplan?

Vad är en översiktsplan?

Alla kommuner ska ha en översiktsplan. I översiktsplanen kan du se var kommunen föreslår att nya bostads-, handels- och industriområden ska ligga i framtiden. Översiktsplanen vägleder kommunen i all detaljplanering som i sin tur ligger till grund för exempelvis beslut om bygglov. Den nuvarande översiktsplanen togs fram år 2018.

Se Lessebo kommuns pågående översiktsplanearbete här: Översiktsplanering

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?
Ja Nej

Tack för din synpunkt på denna sida på vår hemisda. Om du vill att vi svarar dig, lämna epostadress eller telefonnummer.
Senast uppdaterad: 18 januari 2024
Publicerad: 22 december 2023 kl. 11.48

Samhällsbyggnadsförvaltningen

  • Sofia Edlund Renbjörk - Planarkitekt
    Ansvarsområde: Detaljplan, översiktsplan, strandskydd
    Telefon: 0478-125 53

Vill du skicka e-post till oss?

Personliga e-postadresser skapar vi med förnamn.efternamn@lessebo.se.

Vet du inte vem du ska kontakta?
Skicka e-post till samhallsbyggnad@lessebo.se

Kontakt Lessebo kommun

Lessebo kommun
365 80 Lessebo

Telefon: 0478 - 125 00
E-post: info@lessebo.se